Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Insatserna ska ge dig som patient och dina närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. Blodcancerförbundet anser att alla patienter med blodcancer/allvarlig blodsjukdom och deras närstående ska få möjlighet till rehabiliteringsinsatser utifrån sina unika behov och specifika livsstuation. 

Samtidigt anser Blodcancerförbundet att vi har ett ansvar både att driva frågan om tillgång till god rehabilitering, men också att tydliggöra egenvårdsdimensionen av god rehabilitering. Enligt oss handlar cancerrehabilitering både om tillgång till cancerrehabilitering, men även om rätt egenvård. Ett begrepp som omfattar till exempel kost och motion, där de gemensamma promenader för medlemmar som Blodcancerföreningen i Stockholms Län arrangerar är ett konkret exempel på detta. 

EXEMPEL PÅ REHABILITERINGSINSATSER (EXKLUSIVE EGENVÅRD):

  • Krisstöd i samband med utredning, diagnos, behandling och efter avslutad behandling
  • Mobilisering och fysiska rehabiliteringsåtgärder 
  • Insatser av social karaktär som t.ex. information om samhällets resurser
  • Psykologiskt stöd och råd för att till exempel vara fysiskt aktiv i syfte att klara av tuffa behandlingar och förebygga fatigue 

Fördjupad information om cancerrehabilitering, bedömning och insatser finns i det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Där belyser man även närståendes situation och behov av olika former av stöd. 

BEHOV AV REHABILITERING

Cancerrehabilitering är aktuellt under hela processen från misstanke om cancersjukdom och framåt. Behov av rehabilitering ska därför bedömas regelbundet. Patient och närstående ska återkommande få information om vilka rehabiliteringsbehov som är vanliga och vilka insatser som erbjuds. I patientens skriftliga vårdplan, "Min Vårdplan", ska cancerrehabilitering ingå enligt lag. 

Både patienter som närstående (t.ex. ens partner, förälder, syskon, nära van) kan omfattas av rehabiliteringsinsatser. All personal inom hälso- och sjukvård ska göra grundläggande behovsbedömningar och ge grundläggande insatser inom cancerrehabilitering. Vid mer avancerade behov ska patienten erbjudas insatser från professioner med specialkompetens inom rehabilitering som exempelvis psykolog, arbetsterapeut och dietist. Även andra professioner som sjuksköterska, läkare och tandläkare kan arbeta specialiserat med cancerrehabilitering. 

KONTAKTSJUKSKÖTERSKAN

Kontaktsjuksköterskan är central i cancerrehabiliteringen och ska verka för att sjukvården tidigt identifierar rehabiliteringsbehov (inklusive psykosociala behov). Kontaktsjuksköterskan är också ansvarig för att en skriftlig individuell vårdplan - ”Min vårdplan” - upprättas. Denna vårdplan ska uppmärksamma rehabiliteringsbehoven och dokumentera åtgärder för att uppnå dessa behov. Kontaktsjuksköterskan ansvarar också för att rehabiliteringspersonal kopplas in då behov finns. 

REHABILITERINGSPERSONAL

Rehabiliteringspersonal kan arbeta konsultativt eller handledande gentemot sjukvårdspersonalen när patienten har särskilda rehabiliteringsbehov. De kan också själva ta emot patienter för bedömning, åtgärder och rehabiliterande behandling. Personal inom rehabilitering kan också fungera som en länk till externa resurser som psykiatri eller socialtjänst i de fall då den drabbade har avancerade rehabiliteringsbehov.

Följande yrkeskategorier arbetar med specialiserad rehabilitering: arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, psykoterapeut, sexolog, sjukhuspräst, sjuksköterska, stomiterapeut, tandhygienist, tandläkare och uroterapeut. 

"DEN OFRIVILLIGE RESENÄREN" 

Sist men inte minst så vill Blodcancerförbundet gärna tipsa om boken "Den ofrivillige resenären". Denna tar upp fysiska, psykiska, sociala och existentiella frågor som kan dyka upp underens cancerresa. I boken finns det dessutom praktiska tips, information kring vart man kan vända sig för att få stöd och mycket annan matnyttig kunskap. Boken vänder sig både till patienter/närstående, och kan förhoppningsvis vara en hjälp för att hitta tillbaka till ett väl fungerande vardagsliv.