Myelom

Myelom innebär mycket kortfattat cancer i benmärgen. Sjukdomen i sig betecknas numera såsom "kronisk", vilket betyder att den inte helt går att bota men likt diabetes går att leva med. Dess förlopp skiljer sig emellertid kraftigt åt mellan olika individer, varpå ett "typiskt" sjukdomsförlopp är svårt att beskriva. Även om sjukdomen ännu inte går att bota kan majoriteten av drabbade upprätthålla en relativt god livskvalitet om rätt behandling sätts in i tid. Eftersom myelom oftast sitter på många ställen i skelettet kallas det också multipelt myelom. Finns det bara på ett ställe används ibland namnet plasmocytom. 

Dagens forskare vet per dags dato ännu inte orsaken till varför man får myelom, däremot vet man hur sjukdomen uppstår. Myelom utgår nämligen från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller vars normala funktion är att tillverka antikroppar mot bl.a. virus och bakterier. En enda plasmacell kan bilda ett par tusen antikroppar i minuten. Plasmacellerna finns framför allt i benmärgen och i lymfkörtlarna. Vid myelom börjar dessa celler dela sig okontrollerat och bildar ett specifikt immunglobulin som kan ses i blodet (M-komponenten). Dock finns det även myelom som inte bildar några immunglobuliner eller endast ett inkomplett immunglobulin som kan påvisas i urinen. 

 

Ta gärna del av Ewa Ekstrands gripande och högst personliga resa med Myelom 

 

I ett tidigt skede av sjukdomen är det få patienter som har några symtom. Senare under sjukdomsprocessen är det emellertid vanligt med skelettsmärtor vilket beror på att myelomcellerna bildar ämnen som ökar urkalkningen av skelettet som blir skörare. Denna smärta sitter oftare i antingen bröstkorgen eller ryggen, där ett allt skörare skelett gör att man lättare råkar ut för bland annat benbrott. Andra vanliga symtom är trötthet, ökad risk för infektioner på grund av ett försämrat immunförsvar samt en ökad kalkhalt i blodet vilket i sin tur påverkar ens njurar och därtill kan leda till förvirring. 

Noterbart är dock att det finns olika typer av myelom, där dessa kategoriseras beroende på vilken typ av antikroppar som är aktiva. Med andra ord beror detta på vilka onormala immunoglobuliner som myelomcellerna tillverkar. Vid asymtomatisk myelom har patienten inte några symtom utan sjukdomen ses enbart i laboratorieprover, medan man vid symtomatiskt myelom har symtom och behöver behandling eftersom sjukdomen påverkar kroppens organ. I regel är sjukdomsprogressen långsam och myelomsjukdomen kan vara asymtomatisk i flera år innan symtom tillstöter. 

 

Informationsmaterial

Läs mer i vår informationsbroschyr om Myelom

Nationellt Vårdprogram Myelom

Standardiserat Vårdförlopp Myelom

 

 

PRESENTATIONER (2017) 

"Multiple Myeloma - What is New?" - Dr. Rafat Abonour, Indiana University, USA (ENG)

"Optimizing treatment aiming for the cure of Multiple Myeloma" - Överläkare Hareth Nahi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm (ENG) 

"Nationellt vårdprogram vid Myelom" - Överläkare Bo Björkstrand, ordförande i Svenska Myelomgruppen