Frågor och svar (corona)

Vanliga generella frågor 

Fungerar munskydd för att inte smittas av viruset?

Nej. Munskydd skyddar inte dig som är frisk från att bli smittad. Den som är sjuk och använder ett munskydd kan dock till viss del skydda sin omgivning genom att munskyddet stoppar viruset från att flyga ut i luften vid nysningar eller hosta.

Kan viruset överleva länge utanför människokroppen?

Virusets sprids framförallt via sjuka människor. Det pågår forskning om hur länge viruset klarar sig utanför människokroppen. Användning av desinfektionsmedel dödar viruset på ytor och föremål. En god handhygien minskar risken för att du ska smittas eller sprida eventuell smitta vidare.  

Är det säkert att få ett brev eller paket från ett drabbat område?

Ja, det är säkert. Erfarenheter från tidigare likande sjukdomsutbrott visar att smittan sprids via sjuka människor och inte via brev eller paket. 

Kan husdjur hemma hos oss sprida smittan?

I dagsläget finns inga uppgifter om att smittan kan sprida mellan husdjur och människor.

Blir alla allvarligt sjuka av det nya coronaviruset?

Nej, de allra flesta blir inte allvarligt sjuka och sjukdomen går oftast över av sig själv. Vissa människor drabbas dock av allvarlig sjukdom som lunginflammation. Äldre människor och människor med bakgrundssjukdomar verkar vara i riskgrupp för att bli allvarligare sjuka. Experter lär sig hela tiden mer om sjukdomen. 


Vanliga cancer-specifika frågor 

Är alla patienter med cancer i riskgruppen?

Alla patienter som är diagnostiserade med cancer tillhör riskgruppen. Undantaget är om du har fått andra besked från din behandlande läkare. Om du är osäker på om du tillhör riskgruppen, ta kontakt med personalen på din behandlande klinik. Vissa personer med cancer löper större risk att bli allvarligt sjuka om de drabbas av covid-19-infektion, inklusive: 

  • Personer med cancersjukdom som har försämrat allmäntillstånd som viktminskning, nedsatt kondition och uttalad trötthet 
  • Personer som utöver cancersjukdomen har fler riskfaktorer som exempelvis högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes 
  • Personer som har cytostatikabehandling eller som har fått cytostatikabehandling under de senaste 3 månaderna 
  • Personer som har immunterapi eller andra antikroppsbehandlingar mot cancer 
  • Personer som har andra riktade cancerbehandlingar som kan påverka immunförsvaret 
  • Personer som har strålbehandling för lungcancer 
  • Personer som har genomgått benmärgs- eller stamcellstransplantation det senaste halvåret, eller som tar immunhämmande läkemedel 
  • Personer med vissa typer av blodcancer som hämmar immunförsvaret, även om de har inte behövt behandling (till exempel kronisk leukemi, lymfom eller myelom) 

Tillhör jag riskgruppen om jag är färdigbehandlad?

Om du avslutat din behandling och inte har besvärliga biverkningar, är du i princip inte en del av riskgruppen, men det kan finnas undantag. För att veta din individuella risk, ta kontakt med personalen på din behandlande klinik. 

Vad säger Socialstyrelsen om riskgrupper? 

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag undersökt vilka grupper som löper en ökad risk för att bli allvarligt sjuka i covid-19. Genomgången ska kunna användas för att bestämma vilka som särskilt kan behöva skyddas mot smitta.

I ett tio sidor långt dokument upprepar Socialstyrelsen flera gånger att säkra slutsatser inte går att dra och att vad som ses som riskgrupper kommer att behöva omprövas. Men myndigheten listar ändå dessa riskfaktorer enligt en artikel i Dagens Medicin (20 april, 2020): 

  • Ålder 70 år och däröver 

  • Aktiv cancersjukdom

  • Pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom, dock inte hormonell adjuvant behandling

  • Samtidig förekomst av minst två av följande: hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (utom astma) eller kronisk leversjukdom

  • Fetma med ett BMI på minst 40

  • Neuromuskulär sjukdom

  • Intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning)

  • Annan allvarlig sjukdom, till exempel immunbristsjukdom

Hur försiktig ska jag vara som cancerpatient? 

Har du en pågående behandling mot cancer som sänker ditt immunförsvar, eller har en cancersjukdom som i sig påverkar ditt immunförsvar kan det vara bra att minska fysisk social kontakt och undvika folksamlingar. Minska dock gärna fysisk social kontakt som inte är nödvändig. Var emellertid gärna ute i naturen och få frisk luft, men håll distans till personer du inte känner. 

Om du ändå väljer att ta emot besök hemma se till att samtliga i sällskapet, inklusive du själv, följer myndigheternas rekommendationer om hygien. Håll avstånd till varandra på minst en meter och ta inte emot besök om du eller någon av dina eventuella besökare har förkylningssymtom eller känner sig sjuka. 

Hur sjuk kan jag bli av viruset som cancerpatient? 

Cancerpatienter har en större risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av coronaviruset. Hur det påverkar dig som individ, det vet man inte. Därför är det viktigt att alla, sjuk som frisk, försöker undvika att sprida smittan. För att minska risken att smittas och att smitta andra måste vi alla hjälpas åt genom att följa myndigheternas rekommendationer. 

Vad ska jag göra med den oro jag känner över viruset?

Det är normalt att känna sig ledsen, stressad, förvirrad, rädd eller arg under en kris. Det kan hjälpa att prata med människor du litar på, exempelvis vänner och familj. Om du håller dig hemma, försök att bevara en hälsosam livsstil. Bibehåll goda vanor kring kost, sömn, träning och sociala kontakter (mail, telefon, sms o.s.v.). Använd inte skadliga beteenden (t.ex. rökning, alkohol eller andra droger) för att hantera dina känslor.

Om din oro blir ohållbar, prata med någon. Ha en plan; vem du ska kontakta och hur du söker hjälp och stöd för fysiska och mentala hälsobehov om de behövs. Skaffa fakta och var källkritisk. Hitta en trovärdig källa som du kan ha förtroende för som exempelvis WHO:s webbplats, svensk myndighet eller ett hälsoorgan (t.ex. 1177 Vårdguiden). Begränsa oro genom att minska tiden du tar del av media som tv, tidningar och radio, om du uppfattar innehållet som upprörande. 

Använd kunskaper och färdigheter som du tidigare fått i livets motgångar, för att hantera dina känslor. Notera gärna även att Cancerlinjen som erbjuds av Cancerfonden finns tillgänglig helgfri vardag klockan kl. 09.00-16.00 (tisdagar kl. 10.00-16.00) på telefonnummer 020-59 59 59, eller via e-post. Där kan du prata med legitimerad vårdpersonal som kan ge stöd, information och råd. Det går självklart även bra att kontakta Blodcancerförbundets stödpersoner eller ansöka om att bli medlem i en av våra stödgrupper på Facebook

Ska jag hålla mina barn hemma från skolan om jag är under pågående behandling? 

Nej. Dina barn bör gå till skolan. Om dina barn får förkylningssymtom, eller om de inte känner sig friska, ska de stanna hemma från skolan. 

Hur ska jag förhålla mig som nära anhörig som bor på samma adress som en cancersjuk?

Följ myndigheternas råd kring hygienrutiner och undvik fysisk kontakt i den mån det är möjligt. Separera gärna tandborstar så att de inte står i samma mugg och ha enskilda handdukar för händer respektive ansikte. 

Om du har möjlighet att arbeta hemifrån kan det vara bra att göra det. Om du inte har möjlighet, följ myndigheternas rekommendationer när du är på arbetet och undvik nära fysisk kontakt med dina kollegor. 

Jag är över 70 år och bör stanna hemma enligt Folkhälsomyndigheten, bör jag strunta i att gå på behandlingar som görs på sjukhuset? 

Nej. Du ska gå på dina planerade behandlingar såvida du inte hört något annat från din behndlingsklinik. Försök dock att undvika folksamlingar som exempelvis finns i kollektivtrafik.

Risk för komplikationer

Risken att smittas av covid-19 är troligen inte större för patienter med cancer jämfört med normalbefolkningen oavsett när cancerbehandling givits, alternativt pågår.

Risken att bli svårt sjuk av covid-19 för patienter med cancer ökar om;

  • cancer växer i lungorna
  • lungorna påverkas av onkologisk behandling
  • immunsystemet påverkas av cancer
  • immunsystemet påverkas av onkologisk behandling
  • allmäntillståndet är försämrat på grund av sjukdom eller behandling 

Risk för sämre behandling

Ännu så länge inga stora förändringar. Många kliniker har vidtagit följande åtgärder:

  • Telefonkontakt istället för uppföljande fysiska besök
  • Vissa behandlingar förenklas (till exempel tabletter istället för infusioner)
  • G-CSF ges mer frikostigt för att undvika brist på vita blodkroppar
  • Vissa palliativa behandlingar skjuts upp
  • Screening minskas, till exempel mammografi

Fördjupande information om behandlingar

Lungskada vid covid-19

Ett problem är att kunskapen ännu inte finns varför lungorna blir svårt skadade av covid-19 och med denna kunskap ge bättre behandling. Följande diskussioner pågår:

  • Virusnivåerna är höga. Försök pågår att ge antivirala medel, till exempel de som fungerar mot ebola.
  • Inflammationen är uttalad med kraftigt förhöjda värden av cytokiner (till exempel Il-6). Försök pågår med att hämma Il-6 (till exempel tocilizumab). Den mer ospecifika immunhämmaren klorokinfosfat har också diskuterats. Ännu finns inga övertygande resultat.

Sekundära bakteriella infektioner kan späda på lungskadan och antibiotika ges frikostigt.

Cytostatika

Intensiv cytostatikabehandling som ges vid behandling av lymfom, bröstcancer och sarkom ger risk för grav brist på vita blodkroppar och därmed ökad risk för komplikationer av covid-19. En enkel bedömning om behandlingen är ”intensiv” är om tillväxtfaktorn för vita blodkroppar (G-CSF) behövs. Mindre intensiv cytostatikabehandling (som inte kräver G-CSF) ger mindre riskökning.

Monoklonala antikroppar

De flesta monoklonala antikroppar påverkar inte immunsystemet. Ett undantag är antikroppar mot CD20 (tex rituximab och obinutuzumab) ger brist på B-lymfocyter och därmed ökad risk för bakteriella infektioner och därmed komplikationer av covid-19. Antikroppar mot CD20 ger också en viss nedsättning av T-lymfocyternas funktion vilket är en nackdel i försvaret mot covid-19.

Strålbehandling

De flesta strålbehandlingarna innebär inte någon ökad risk för komplikationer av covid-19. Undantag är:

  • Strålbehandling av stora områden av lunga, till exempel lymfom strålade före 1995 med så kallad mantelbehandling
  • Pågående strålning mot lunga
  • Pågående strålbehandling mot munhåla och matstrupe (som ofta ger semhinneskador och försörjningsvårigheter)

Vid strålbehandling av bröstcancer (en av de vanligaste orsakerna till strålning) bedöms stråldosen vara så liten mot lungan att det inte innebär någon riskökning.

CTL-4A /PD-1/PDL-1 hämmare (till exempel pembrolizumab och nivolumumab)

Dessa läkemedel aktiverar immunsystemet. Ingen vet idag riskerna med denna grupp av läkemedel. Gissningen är att behandlingen inte innebär någon stor riskökning för covid-19-komplikationer.

Övriga behandlingar

Vanliga onkologiska behandlingar – som troligen inte innebär ökad risk:

  • Cytostatikabehandling som inte kräver G-CSF
  • Her-2-antikroppar till exempel Herceptin
  • Bevacizumab till exempel Avastin
  • EGF – antikroppar till exempel Erbitux, Vectibix
  • Tyrosinkinashämmare till exempel imatinib, sunitinib, regarofenib, pazopanib

Svar på frågor från Svensk Förening för Hematologi

Hur infektionskänsliga är unga med en blod- eller blodcancersjukdom som är under pågående behandling (som t.ex. polycytemia vera)?

Endast lätt ökad infektionskänslighet. Varierar dock något beroende på typ av behandling (interferon, hydroxyurea, ruxolitinib).

Är man i riskgrupp om man har pågående behandling för follikulärt lymfom (immunterapi varannan månad) men är i remission och annars känner sig frisk med normala blodvärden? 

Om med immunterapi menas rituximab så har man förmodligen en ökad risk med tanke på att även friska celler i immunsystemet påverkas av behandlingen. Det är också tänkbart att man kan ha svårare att bilda skyddande antikroppar efter genomgången Covid. Kunskapen här är bristfällig.

Har man generellt större risk som berörd av blodcancer/allvarlig blodsjukdom av covid-19 jämfört med andra cancerformer och vilka diagnoser berörs i sådana fall? 

Detta är en svår fråga, och beror på vilken typ av annan cancer resp vilken typ av blodcancer som avses. Ju tyngre immundämpande/lymfocytdämpande behandling en patient får, desto större svårighet att bekämpa virus, och dessutom svårt att uppnå ett gott antikroppssvar för bestående skydd. Behandlingar som ger låga neutrofiler löper ökad risk att få svår bakteriell infektion pålagrad på Covid-19-infektionen. 

Sammantaget bedömer vi att alla patienter med blodcancer med låga vita blodkroppar eller med pågående cytostatika alt immunhämmande behandling bör betraktas som riskgrupper.

Dock är det tänkbart att vissa allvarliga Covid-19-komplikationer kan bli mildare hos patienter med sänkt immunförsvar, i synnerhet de kraftiga inflammationsstormar som ibland ses, när immunsystemet löper amok.

Tillhör jag någon riskgrupp för covid-19 som berörd av ET med kontinuerlig behandling? 

Gränsfall, om du är frisk i övrigt och inte har hög ålder så tillhör du inte en tydlig riskgrupp.

Ska ens närstående (make/maka alt. barn) förhålla sig på något sätt till covid-19?

Om du tillhör en riskgrupp bör din familj vara ytterst försiktiga, då de även utan symtom kan tänkas bära på smittan och föra över den till dig.

Om mitt barn är hemma sjukt från skolan och jag tillhör en riskgrupp (myelom), kan jag då umgås med mitt barn eller är det bättre att t.ex. ta in på hotell?

I den mån det går bör man hålla sig separerade. Går det att tillfälligt dela upp boendet så är det optimalt, i annat fall hålla distans, tänka på handhygien och i de fall närkontakt är oundviklig bära munskydd (vanligt munskydd för den som är sjuk, FFP3 el dyl för den som tillhör riskgrupp).

Räknas jag som riskgrupp som berörd av KLL fastän jag är färdigbehandlad sedan 1,5 år tillbaka (dock med ett immunförsvar som ligger precis ovanför referensvärdet)?

Gränsfall. Dina friska immunceller har nu hämtat sig efter behandlingen så risken bedöms vara liten ändå.

Vilken av medicinerna hydrea och interferon är "minst dålig" för en patient med ET (d.v.s. har minst påverkan på immunförsvaret)?

Svårt att säga, då de påverkar immunsystemet på olika sätt. Ingen har någon kraftig immundämpande effekt.

Hur länge sitter ett virus kvar på något som en smittad tagit på t.ex. en matkasse som man har beställt hem?

Olika uppgifter finns, beror också på temperatur och fukt. Hänvisar här till andra källor på nätet.

Hur påverkar Corona en som inte har någon mjälte och har en blodcancersjukdom?

Utan mjälte större risk för allvarlig infektion i händelse av lunginflammation med pneumokocker. För Covid-19 är det tveksamt om avsaknad av mjälte i sig är att betrakta som riskfaktor.

Skulle det vara fördelaktigt att vaccinera sig mot lunginflammation för att på så vis få en bättre generell prognos (som berörd av Waldenströms)?

Ja! Mycket klokt! Om du fått rituximab de senaste 6-12 månaderna så har dock det vanligaste lunginflammationsvaccinet dålig effekt, men inga risker att ta det för säkerhets skull.

Hur lång tid efter en SCT ska man vara extra vaksam gentemot infektioner som covid-19 (gäller samma rekommendationer som för vanlig influensa d.v.s. 2-3 år)?

Utgår från att du syftar på allogen SCT. Här är det mycket individuellt, beror på olika faktorer inkl ev kronisk GVHD, kvarvarande immunosuppression mm. 2-3 år låter allmänt som en god riktlinje, men stäm av med din transplantationsläkare.

Är man i en riskgrupp även när man befinner sig i Watch and Wait som berörd av KLL? 

Gränsfall. KLL har en något ökad risk för bakteriella luftvägsinfektioner, men osäkert om ökad risk för Covid-19, sannolikt i så fall ytterst marginell. 


 Källor: RCC i samverkan, MåBra, Dagens Medicin, Svensk Förening för Hematolgi och Cancerfonden