Covid-19 - råd och fakta

2022-04-06

Information om covid-19-vaccin till personer med nedsatt immunförsvar från Folkhälsomyndigheten
Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats

En extra primärdos vaccin mot covid-19 och en andra påfyllnadsdos rekommenderas till vissa grupper som har ett nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller behandling av en sjukdom.
Det är särskilt viktigt att personer med ett nedsatt immunförsvar vaccinerar sig mot covid-19 eftersom de riskerar att bli både allvarligt och långvarigt sjuka i covid-19. Personer med ett tydligt nedsatt immunförsvar får inte samma goda effekt av en vaccination mot covid-19 jämfört med personer som har ett normalt fungerande immunförsvar.

Patientgrupper med ett påtagligt nedsatt immunförsvar rekommenderas därför fler doser av vaccin mot covid-19 än andra. De ytterligare doser som kan vara aktuella är:
• En extra primärdos vaccin mot covid-19, som ges minst två månader efter dos 2.
• En andra påfyllnadsdos, som ges tidigast tre månader efter den första påfyllnadsdosen. Rekommendationen gäller personer som är 18 år och äldre.

De patientgrupper som omfattas av rekommendationer om ytterligare doser vaccin mot covid-19 på grund av immunbrist, kan komma att ändras när det finns mer kunskap inom området.

Vuxna med måttlig och allvarlig immunbrist
Folkhälsomyndigheten har tillsammans med specialister inom området tagit fram en lista på patientgrupper som kan vara aktuella för en extrados vaccin. Samma grupper rekommenderas också en andra påfyllnadsdos våren 2022.
• Patienter med en genomgången organtransplantation och som har en pågående medicinering med immunnedsättande läkemedel, oavsett tid efter transplantationen.
• Patienter med en genomgången stamcellstransplantation med stamceller från en donator de senaste tre åren.
• Patienter med en pågående graft versus host-sjukdom (GvH; en avstötningsreaktion vid vissa transplantationer) som kräver immunhämmande behandling.
• Patienter med ett kraftigt nedsatt immunförsvar som genomgått CAR-T-cellsbehandling (en typ av cancerbehandling).
• Patienter med en primär allvarlig immundefekt.
• Patienter med en aktuell eller nyligen genomgången immunnedsättande behandling för en cancersjukdom, som påverkar immunförsvaret allvarligt.
• Patienter med en aktuell pågående behandling som måttligt till kraftigt minskar immunförsvaret, t.ex. vid autoimmuna sjukdomar.
• Patienter som genomgår dialysbehandling och patienter med kronisk njursjukdom, stadium 5.
• Patienter med avancerad hiv.
• Patienter, som inte ingår i någon av ovanstående grupper, där den patientansvariga specialistläkaren bedömer att det finns en risk för allvarlig påverkan på immunförsvaret.

Extrados till personer med nedsatt immunförsvar
Extradosen rekommenderas till vuxna med måttligt och allvarligt nedsatt immunförsvar listade i punktlistan ovan. Extrados rekommenderas även till barn med svår immunbrist se ovan lista från Svenska Barnläkarföreningen. Extradosen rekommenderas minst två månader efter dos 2 oavsett ålder.
Båda mRNA-vaccinerna Comirnaty (Pfizer-BioNTech) eller Spikevax (Moderna) och det proteinbaserade vaccinet Nuvaxovid (Novavax) kan användas vid en extrados till personer från 18 år.
Om mRNA-vaccin ges vid extradosen rekommenderas personer 30 år och yngre vaccination med Comirnaty. Från 31 års ålder kan båda mRNA-vaccinerna användas.
För barn rekommenderas endast Comirnaty.

Påfyllnadsdoser till personer med nedsatt immunförsvar
Alla vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos. De grupper med immunbrist som dessutom rekommenderas en andra påfyllnadsdos är vuxna personer med måttlig och allvarlig immunbrist, inklusive personer med Downs syndrom.
• Den första påfyllnadsdosen rekommenderas tidigast tre månader efter primärvaccinationen.
• Den andra påfyllnadsdosen rekommenderas tidigast tre månader efter den första påfyllnadsdosen, för vuxna personer med immunbrist inklusive personer med Downs syndrom.
Påfyllnadsdosen av Spikevax ges som halv dos. Comirnaty och Nuvaxovid ges i heldos.


Viktigt att följa rekommendationerna
Vissa personer i de grupper som har fått en extrados vaccin mot covid-19 kommer inte att få ett högre antikroppssvar trots den extra dosen. Det är viktigt att anhöriga från 12 år i samma hushåll vaccinerar sig mot covid-19 enligt de rekommendationer som gäller för respektive åldersgrupp.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2020-04-14

Blodcancerförbundet har fått många frågor kring AstraZenecas covidvaccin (Vaxzevria) och myeloproliferativ neoplasm (MPN) diagnoser, speciellt essentiell trombocytemi (ET). Vi har därför skrivit till forskaren bakom studierna om covid-19 och MPN: Professor Tiziano Barbui, professor i hematologi.

Han berättar att det inte finns någon evidens för att MPN eller ET är en riskfaktor för den ovanliga biverkningen (blodproppar och låga nivåer av blodplättar) av AstraZenecas Vaxzevria covidvaccin.

Professor Barbui har tidigare visat att personer med ET har en ökad risk för blodproppar på grund av covid-19, men menar att det orsakas av en annan mekanism än det som har rapporterats efter vaccinet. Personer med ET verkar ha en ökad risk för blodproppar om de infekteras med SARS-CoV-2 men de har troligen inte en ökad risk för den ovanliga kombinationen av blodproppar och låga nivåer av blodplättar efter Vaxzevria vaccinet.

Ni är välkomna till föreläsningen om MPN och covid-19 av Professor Barbui i slutet av april.

2020-04-08

Covidvaccin

Just nu finns fyra coronavacciner godkända i Sverige: Comirnaty (Pfizer/BioNTech), Covid-19 Vaccine Moderna, Vaxzevria (AstraZeneca) och Covid-19 Vaccine Janssen

Vi vet fortfarande relativt lite om effekten och biverkningarna av covidvaccinen för personer med blod- och blodcancersjukdomar. De stora studier som genomförts inför godkännandet av vaccinen bestod av friska personer. Men nu när vaccinen är tillgängliga i flera länder och de har börjats använda av personer med diverse diagnoser så växer vår kunskap.

Det vi vet är att personer mer blodcancer har en ökad risk av att (1) bli smittade, (2) bli allvarligt drabbade och läggas in på sjukhus och (3) dö på grund av en SARS-CoV-19 infektion. Det finns starkt bevis för detta och det visar på att personer med blodcancer är en grupp med hög risk. Men ett nedsatt immunförsvar kan också innebära ett sämre skydd av covidvaccinet och studier pågår för att förstå effekten av vaccinet i personer med nedsatt immunförsvar, bland annat de med blodcancer.

I nuläget är rekommendationen från Svensk Förening för Hematologi och Folkhälsomyndigheten att personer med blodcancer bör vaccineras när så erbjuds. Det är ett viktigt meddelande som vi på Blodcancerförbundet vill upprepa. Nyttan av vaccinen anses större än riskerna. Därför har Blodcancerförbundet även skickat två skrivelser till Folkhälsomyndigheten där vi uppmanar dem att blodcancerpatienter bör prioriteras i samband med vaccination mot covid-19.

Vi har sammanställt viktig information om vaccinen nedanför.

Hur fungerar vaccinen?

Vaccinen fungerar genom att få kroppens immunförsvar att bygga upp ett försvar mot SARS-CoV-2 viruset. Både mRNA- och adenovirusvaccin innehåller all nödvändig information för att tillverka små bitar av SARS-CoV-2 viruset och tar hjälp av cellerna vid injektionsstället för att bygga dem. De små bitarna visas sen på cellernas yta. Kroppens immunförsvar märker att bitarna inte hör till, och det bygger upp ett försvar. Om man senare kommer i kontakt med det riktiga viruset så kommer immunförsvaret ihåg hur man försvarar sig emot det och effektivt förstör viruset. Man kan inte få covid-19 av vaccinen och informationen inom vaccinen ändrar inte cellernas arvsmassa.

Är vaccinen effektiva?

Folkhälsomyndigheten bedömer att alla godkända vacciner skyddar effektivt mot covid-19 samt mot svår sjukdom och död i covid-19, även för personer i de äldre åldersgrupperna. Som vid alla vaccinationer kan inte ett fullständigt skydd garanteras och det finns tyvärr inga fullständiga data i vaccinstudierna om vaccinationer av personer med nedsatt immunförsvar. Personer med nedsatt immunförsvar bör fortsätta med försiktighetsåtgärder då de finns en risk för att de inte fått skydd från covidvaccinen. Blodcancerförbundet har delfinansierat en studie som undersöker effekten av covidvaccin vid kronisk lymfatisk leukemi.

Är vaccinen säkra?

Såsom med varje läkemedel och vaccin så finns det risker med covidvaccinet. För de godkända covidvaccinen beräknas nyttan vara större än risken. De vanligaste biverkningarna av covidvaccinerna är smärta, svullnad eller värme vid injektionsstället och allmän sjukdomskänsla med huvudvärk och feber. 

Det sker en kontinuerlig uppföljning av vaccinernas säkerhet där EMA och Läkemedelsverket granskar inrapporterade biverkningar. Det inkluderar bland annat risken för sällsynta blodproppar och låga nivåer av blodplättar efter Vaxzevria (AstraZeneca) vaccinet. EMA har rapporterat att Vaxzevria inte kan kopplas till en generellt ökad risk för blodproppar och Folkhälsomyndigheten har därför bedömt att personer med ökad risk för blodproppar kan vaccineras med samtliga godkända covidvaccin. Men den kombinationen av blodproppar och låga nivåer av blodplättar anses vara en ovanlig biverkning av vaccinet – EMA beräknar att för varje 100,000 personer som har fått sprutan, så rapporterar ca 1-2 denna biverkning. De har granskat de 222 fall (av ca 34 miljoner personer som har vaccinerats med Vaxzevria i Storbritannien och EU/EES) och har inte kunnat fastställa vilka som har ökad risk för denna biverkning. Vi har heller inte någon information kring riskerna specifikt för personer med blodcancer.

Kan jag välja vilket vaccin jag får?

På grund av begränsad tillgång på olika vacciner finns det ingen möjlighet för personer att själva välja vilket vaccin de vill ha. Däremot så rekommenderar Folkhälsomyndigheten att person som är 18 år och äldre, med hög risk för svår sjukdom på grund av dialys, benmärgs- eller organtransplantation och som kan ha ett lägre immunförsvar efter vaccination, ska vaccineras med någon av de godkända mRNA-vaccinerna (Comirnaty eller Covid-19 Vaccine Moderna).

För mer information:

• Folkhälsomyndigheten: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/for-personal-inom-vard-och-omsorg/for-personal-inom-halso--och-sjukvard/Vagledning-och-fordjupad-information-om-vaccination-mot-covid-19/
• Läkemedelsverket: https://www.lakemedelsverket.se/sv/coronavirus/coronavaccin
• European Medicines Agency (EMA): https://www.ema.europa.eu/en/human-regulatory/overview/public-health-threats/coronavirus-disease-covid-19/treatments-vaccines/covid-19-vaccines och https://www.ema.europa.eu/en/news/astrazenecas-covid-19-vaccine-ema-finds-possible-link-very-rare-cases-unusual-blood-clots-low-blood
• European Hematology Association (EHA) rekommendationer: https://ehaweb.org/covid-19/eha-statement-on-covid-19-vaccines/recommendations-for-covid-19-vaccination-in-patients-with-non-malignant-hematologic-diseases/ (icke-malign blodcancer), https://ehaweb.org/covid-19/eha-statement-on-covid-19-vaccines/recommendations-for-covid-19-vaccination-in-patients-with-hematologic-cancer/ (malign blodcancer)

2020-03-29

Vi får många frågor om covidvaccin och blodcancer
Ordföranden i Svensk Förening för Hematologi har besvarat de vanligaste frågorna. Det allmänna rådet är att noga följa den information som finns på folkhälsomyndigheten och 1177. På 1177 finns den viktiga informationen kring var och när du kommer att erbjudas vaccin i din region. 

Generellt gäller att personer med blodcancer rekommenderas att vaccinera sig. Vid individuella frågor rekommenderas du att höra av dig till din hematologmottagning.  

Ska alla personer med blodcancer vaccineras mot covid-19? 

På gruppnivå är stigande ålder, med succesiv riskökning från 60 år, den viktigaste riskfaktorn för svår covidinfektion. Detta gäller också människor med blodcancer.
Människor som är drabbade av blodcancer kan utöver hög ålder ha ytterligare risk för att bli svårt sjuka av det nya coronaviruset. Risken på individbasis ser olika ut och kan till exempel bero på hur påverkat immunförsvaret är till följd av sjukdom och/eller behandling, men också på grund av andra samtidiga sjukdomar. 

För gruppen som helhet är det därför viktigt att ta vaccination när så erbjuds. I nuläget finns det inga grupper som inte rekommenderas vaccin, förutom patienter som befinner sig inom de första tre månaderna efter en stamcellstransplantation eller har svårt akut “graft versus host disease” (GvHD) efter allogen stamcellstransplantation. 

Nedsatt immunförsvar kan dock innebära ett sämre skydd av covid-vaccinet. Det är därför viktigt att människor i samma hushåll eller andra nära kontakter vaccinerar sig när så erbjuds. 

Ska man fortsätta med blodcancerbehandlingen som vanligt eller göra uppehåll inför covid-vaccinet? 

I nuläget finns inget generellt stöd för att göra förändringar i pågående behandling i anslutning till vaccin. Vid individuella frågor hänvisas till din behandlande läkare.  

Finns det vissa vaccin som bör undvikas för personer med blodcancer? 

När det gäller vilka typer vaccin som finns tillgängliga och hur de rekommenderas i befolkningen hänvisas till folkhälsomyndigheten.  

Vaccination

Vaccinering mot covid-19 påbörjades i Sverige vid årsskiftet. Vaccinationsprioriteringen i dagsläget innebär att personer som har genomgått en stamcellstransplantation eller är äldre än 65 år ska vaccineras i Fas 2. Övriga som tillhör riskgrupp på grund av blodcancersjukdom och/eller som är 60-64 år kommer att vaccineras i Fas 3. Osäkerheten är fortfarande stor när riskgrupper kommer att erbjudas vaccin och skillnaderna mellan regionerna är stora. I vissa regioner kommer vaccinering att erbjudas på hematologavdelningarna och i andra är det vårdcentralerna som genomför vaccineringen. Vi rekommenderar att man själv hör av sig både till sin hematolog eller onkolog och till sin vårdcentral och undersöker hur man går tillväga. Det kan vara viktigt att nämna att man tillhör riskgrupp och eventuellt krävs det att man får ett intyg på sin sjukdom.

För den som behandlas med monoklonala antikroppar finns mer information här. I övrigt hänvisar vi till Folkhälsomyndigheten. 

Bakgrund covid-19

Kring nyår 2020 upptäcktes det nya coronaviruset (även kallat 2019-nCoV och SARS-CoV-2) efter att människor blivit sjuka i staden Wuhan i Kina. Viruset tillhör virusfamiljen Corona, dit även bland annat SARS hör. Sjukdomen som viruset orsakar har fått namnet COVID-19 och Världshälsoorganisationen (WHO) klassar virusutbrottet som en pandemi. Det innebär att det sker en omfattande spridning av sjukdomen till världens alla kontinenter. Stora delar av världens samhällen och människor väntas påverkas.

Enligt Folkhälsomyndigheten visar en stor kinesisk studie att äldre personer och personer med underliggande sjukdomar, som cancer, är överrepresenterade bland de svåra fallen. Det finns alltså en del data som tyder på att människor i en redan mycket utsatt situation också är särskilt sårbara för covid-19. Vi vill därför särskilt inskärpa vikten av att alla följer Folkhälsomyndighetens råd för att minska smittspridningen. Det gäller alla i samhället och inte minst om du har kontakt med personer med cancer. 

När ska jag stanna hemma?

Den som känner sig sjuk med symptom som snuva, hosta eller feber ska stanna hemma från jobb, skola och begränsa sociala kontakter där smitta riskerar att överföras. Stanna hemma även om du bara upplever milda symptom. Det är viktigt för att minska risken att andra smittas. Vi behöver hjälps åt att skydda riskgrupper i samhället.

Till riskgrupper hör äldre personer samt de som har andra bakomliggande sjukdomar (till exempel hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, cancer och diabetes). Du som är frisk och äldre än 70 år, bör så långt det är möjligt undvika att använda kommunaltrafiken, gå och handla och eller vistas i lokaler där det finns många människor samtidigt. Om du har äldre släktingar, bör du som anhörig och närstående undvika att träffa dem just nu. Det är för att skydda dem från virus.

Behöver du sjukvårdsrådgivning bör du kontakta 1177 Vårdguiden. Läs mer om hur och när du bör kontakta vården hos 1177 Vårdguiden. Om du har en pågående behandling mot cancer kan du kontakta din kontaktsjuksköterska för att få individuella råd. 

Om att stanna hemma 

Om du har förkylningssymtom ska du stanna hemma från arbete, skola och förskola tills du är frisk. Det är för att skydda äldre personer och personer som redan är sjuka och har nedsatt immunförsvar. Det är enligt rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.

Under den här tiden ska du undvika att träffa andra personer. Till exempel ska du:

• Inte träffa andra människor än de du redan bor med. Det innebär bland annat att du inte ska gå till skolan, arbetet eller förskolan. Du ska inte heller gå ut för att handla i din butik.
• Inte resa med buss, tåg, tunnelbana eller flyg.
• Stanna hemma minst två dagar extra efter att du har blivit symtomfri.

Du som är hemma och sjuk bör tänka på att vila mycket, dricka extra mycket och försöka äta även om du inte känner dig hungrig. Gå upp och gå om du orkar. Om du har feber finns det fler olika receptfria läkemedel.

Vilka är symptomen?

Olika luftvägssymtom, feber och hosta. Symtomen kan även vara lindriga. Inkubationstiden, det vill säga tiden mellan att en person smittas till att sjukdomen bryter ut, för viruset är 2-14 dagar. Folkhälsomyndigheten bedömer att viruset endast smittar när du är sjuk eller i samband med insjuknandet. 

Det finns i nuläget inget vaccin och än är det mycket som vi inte vet om det nya viruset. Experterna lär sig dock mer och mer hela tiden. För en kontinuerlig sammaställning av den pågående forskning som bedrivs mot covid-19, vänligen följ denna länk. 

Hur kan smitta förhindras?

Det nya coronaviruset sprider sig dels genom direkt kontakt mellan människor eller genom hostningar och nysningar. Det kallas droppsmitta och bygger på att någon som är sjuk har virus i sina luftvägar och slemhinnor som hamnar på någon annan. Det kan smitta till exempel genom att du nyser och någon står nära dig, eller genom att någon får det på händerna och sedan tar sig i ansiktet.

För att det ska vara hög risk för att smittas krävs det att man är nära (närmare än två meter) någon under "längre tid", EU:s smittskyddsmyndighet ECDC har satt gränsen vid 15 minuter. Det är dock väldigt osannolikt att bli smittad bara genom att passera någon utomhus eller stå bredvid någon en kort stund i kollektivtrafiken, enligt Folkhälsomyndigheten.

För att stoppa denna typ av smittspridning, tänk på att:

• Tvätta händerna med tvål ofta. Handsprit kan användas då du inte har möjlighet till handtvätt.
• Undvik att röra vid ansiktet och ögon.
• Undvik nära kontakt med personer som har influensaliknande symptom.                             
• Hosta och nys i armveck eller i en pappersnäsduk
• Stanna hemma när du är sjuk så att du undviker att smitta andra människor.

Om du är eller reser utomlands är det bra att tänka på att smitta också kan förhindras genom att:

• Undvika marknader med levande djur och att undvika oskyddad kontakt med vild djur eller lantdjur.
• Tillaga ägg och kött väl. 

Olika sätt att reagera

Hur man reagerar på corona-pandemin skiljer sig åt från person till person. Vissa reagerar mycket starkt medan andra kanske inte reagerar alls. Men om man känner till olika sätt att reagera, blir det ofta lättare att förstå både sina egna och närståendes reaktioner. Reaktioner i samband med denna pandemi kan vara att:

• bli orolig, rädd och mer sårbar än vanligt
• bli rastlös, får svårt att sitta still och att koncentrera dig på andra saker
• mer otålig och lättirriterad än du annars brukar vara
• få svårt att företa dig någonting
• vilja vara ensam - eller tvärtom undvika ensamhet
• få svårt att sova och mardrömmar

Kroppsliga reaktioner

Kroppen kan också reagera med symptom som påminner om covid-19, vilket Det i sin tur kan öka på oron. Det kan till exempel vara:

• darrningar och svettningar
• huvudvärk
• hjärtklappning
• yrsel och svimningskänsla
• brist på aptit
• matthet eller spänningar
• värk i musklerna främst i bröstkorgen, axlarna och nacken

Vad kan jag göra själv?

Att vara isolerad hemma och att hårt begränsa sitt sociala liv är ovanligt och jobbigt för många. Försök att tänka på att isoleringen innebär en kraftig minskning av smittan och att det kan vara livsavgörande för väldigt många människor. Försök i möjligaste mån att leva så vanligt som möjligt och att:

• Prata med andra vuxna. Att dela tankar, frågor och känslor gör att du får en bättre förståelse för det som händer.
• Äta och sova som du brukar, även om du jobbar hemifrån eller är sjuk.
• Gör aktiviteter du tycker om, även om det i nuläget finns begränsningar för vad du kan göra. Finns det kanske något som du tidigare inte haft tid att göra?
• Röra på dig. Fysisk aktivitet är ett bra sätt att minska stress, oro och ångest. Det är nu extra viktigt för dig att röra på dig på något sätt för att du skall må bra.
• Sålla och begränsa informationen. Försök begränsa antalet nyhetssändningar och ta del av information från pålitliga och bekräftade källor från myndigheterna.

Om du blir orolig kan du också tänka på hur du andas. Försök andas långsamt och fokusera på utandningen.

Information in other languages

Coronaviruses (CoV) are a large family of viruses that cause illness ranging from the common cold to more severe diseases such as Middle East Respiratory Syndrome (MERS-CoV) and Severe Acute Respiratory Syndrome (SARS-CoV). Coronavirus disease (COVID-19) is a new strain that was discovered in 2019 and has not been previously identified in humans.

Coronaviruses are zoonotic, meaning they are transmitted between animals and people. Detailed investigations found that SARS-CoV was transmitted from civet cats to humans and MERS-CoV from dromedary camels to humans. Several known coronaviruses are circulating in animals that have not yet infected humans. 

Common signs of infection include respiratory symptoms, fever, cough, shortness of breath and breathing difficulties. In more severe cases, infection can cause pneumonia, severe acute respiratory syndrome, kidney failure and even death. 

Standard recommendations to prevent infection spread include regular hand washing, covering mouth and nose when coughing and sneezing, thoroughly cooking meat and eggs. Avoid close contact with anyone showing symptoms of respiratory illness such as coughing and sneezing. 

#tellcorona

Information in other languages

Källor: 1177 Vårdguiden, Svenska Röda Korset, WHO och Cancerfonden

Denna webbsida uppdaterades senast torsdagen den 1 december 2020