Akut Myeloisk Leukemi (AML)

Akut myeloisk leukemi (AML), också betecknad akut myeloblast eller myeloid leukemi, är en av de vanligaste huvudformerna av leukemi hos vuxna. Diagnosen baseras på fyndet av onormala celler i blodet och benmärgen med en samtidig minskning av antalet normala röda och vita blodkroppar samt blodplättar. Till skillnad från Akut Lymfatisk Leukemi (ALL) utgörs de mogna blodkropparna alltså inte av lymfoblaster utan är förstadier i bildningen av vita blodkroppar, röda blodkroppar och/eller trombocyter. 

Det är viktigt att behandling inleds tämligen omedelbart efter det att diagnosen fastställts. De främsta symptomen vid insjuknande är trötthet, lätt sjukdomskänsla och allmänsymptom. Dessa symptom är dock i majoriteten av fallen både måttliga och ospecifika, vilket försvårar att en diagnos fastställs. En påtaglig anemi är å andra sidan ofta förekommande hos dem som drabbats av AML. 

Blodcancerförbundets senaste diagnosbroschyr om AML (2020) 

I Sverige drabbas årligen runt 350 personer av AML årligen och risken att drabbas ökar hos individer över 40 år med stigande ålder. Även om könsfördelningen är jämn, så insjuknar fler äldre män än kvinnor av sjukdomen ifråga. I likhet med andra leukemiformer är orsakerna till AML i majoriteten av fallen okända. Personer som genomgått strålbehandling för olika sjukdomar löper dock större risk att drabbas av AML.

Vidare kan patienter som behandlats med vissa läkemedel mot cancer drabbas av en så kallad sekundär leukemi, vilken beror på dessa medels påverkan på celler under bildning och utveckling i benmärgen. I de flesta fall går det emellertid inte att hitta någon utlösande orsak till AML, en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna blodkroppar delar sig okontrollerat.

Informationsmaterial

Informationsbroschyr

Nationellt Vårdprogram AML