Kognitiv & fysisk påverkan

Begreppet cytohjärna är känt när det gäller hur patienternas tankeverksamhet och ork påverkas av behandling. Det som inte är lika känt är hur närstående kan påverkas på liknande sätt men utan medicinsk orsak.

Stress uppstår på grund av en händelse som uppfattas som skadlig, hotfull eller mycket utmanande för oss själva eller för en för oss viktig person. Händelsen tvingar fram en stor anpassning eller omställning. Vår uppfattning av det som har hänt och våra möjligheter att handskas med det påverkar hur mycket händelsen påverkar oss – hur stressade vi blir.  Det förklarar varför vissa personer klarar sig bättre än andra igenom påfrestningar. 

VANLIGA REAKTIONER

Ingen människa är den andra lik, varpå vi också reagerar olika på beskedet om att en anhörig eller närstående drabbats av cancer. Några vanliga reaktioner är emellertid dessa: 

  • Kroppen (fight/flight) - att ständigt vara på sin vakt och vara beredd att agera, antingen att fly eller att slås: hjärtat slår fortare, andningen blir snabbare och ytlig, sker i bröstet i stället för längre ner i magen, man kan känna ett tryck över bröstet, muskler är ständigt spända vilket kan leda till spänningar i nacke och rygg (vilka i deras tur ofta leder till huvudvärk), aptiten kan minska avsevärt vilket leder till viktnedgång, sömnen blir mycket bristfällig. När vi har att göra med en liv-eller-död fråga eller en situation som uppfattas som sådant stängs andra behov tillfälligt ner, däribland i vissa fall även sexlusten.
  • Känslor - ångest, oro, sorg, nedstämdhet, skuldkänslor, labilitet, känslor av hjälplöshet, ensamhet och utsatthet.
  • Beteende - rastlöshet, gråtattacker, undvikande av jobbiga situationer, av sociala kontakter, man kan bli utagerande och ilsken, man kan drabbas av orkeslöshet och passivitet. Man kan ha ” förbjudna tankar” som kan uppstå när man inte orkar bära extremt svåra situationer men som i sin tur också kan leda till skuldkänslor.
  • Tankeverksamhet (de så kallade kognitiva funktionerna) - man är långsam i sin bearbetning av information och i sitt tänkande (man känner sig och upplevs som ”trög” och man kan uppleva att tankarna blockeras), nedsatt minne (för ny information, detaljer, för tider m.m.), bristande exekutiva funktioner (t.ex. nedsatt koncentration, att planera och organisera vardagen, att "komma till skott", att bara kunna göra en sak i taget, man kan ha svårt att fatta även enkla beslut etc.) samt psykosomatiska besvär utan medicinsk orsak (t.ex. nedsatt eller ökat sömnbehov, muskel-/huvudvärk, magont, illamående, en ständig och stor mental trötthet som inte går över med sömn, yrsel, orkeslöshet). 

Allt detta betyder att kroppen har försatts i en stressreaktion som kan finnas där under en kort eller mycket lång tid. Viktigt att tänka på är att långvarig stress kan leda till psykiatriska symtom som ångestproblematik och depression. Det är inte ovanligt att närstående till allvarligt sjuka patienter drabbas av dessa åkommor. Man kan känna en ihållande nedstämdhet, hopplöshet, orkeslöshet och trötthet, kan tycka att allt är svart (inget är roligt längre), vardagliga sysslor känns oöverstigliga, man har svårigheter att sova eller ett överdrivet sömnbehov, man äter för lite eller för mycket, man får en försämrad kondition.

Psykiatriska symtom, känslomässig stress och psykosomatiska besvär brukar vara störst under de första månaderna efter diagnosen men kan finnas kvar i större eller mindre utsträckning över lång tid, inte sällan efter flera år. Många av de symtom som stress orsakar kan tyda på att någon annan sjukdom ligger bakom, vilket försvårar diagnostisering. Därför är det viktigt att hålla koll på ditt eget mående och be om hjälp, både hos läkare och i form av samtalsstöd, när du börjar känna att du inte mår bra. Se vidare under flikarna Psykosocialt stöd och Tips och råd om stöd i menyn till vänster. 

 

VAD DU SJÄLV KAN GÖRA

Det finns några saker som du själv kan göra för att må så bra som möjligt och klara dig igenom den påfrestande situation det innebär att vara närstående till en cancerdrabbad: 

  • Tänk på att symtomen är vanliga i ett sådant läge - de är jobbiga men inte farliga. Behåll lugnet när det gäller ditt eget mående. Ditt minne sviktar, men du håller inte på att bli dement. Dina känslor är upp och ner men du håller inte på att bli galen.
  • Förneka inte dina känslor - tryck inte undan dem, prata om dem med personalen, med vänner, med professionella stödpersoner.
  • Se realistiskt på situationen - försök inte ha varken ett orealistiskt önsketänkande eller ett domedagstänkande i den mån det är möjligt. 
  • Dra dig inte undan sociala kontaktar eller roliga aktiviteter - även om du inte känner för det är det viktigt att aktivera dig varje dag, att träffa folk och göra annat som du vanligtvis tycker om.
  • Ta en promenad eller träna lite så fort du har möjlighet till det - fem minuter är bättre än ingenting.
  • Sov måttligt - mental trötthet går inte att bota med sömn, och man blir inte piggare av att sova dagtid trots extrem trötthet. Du kan dock ta några korta vilostunder under dagen. Även yoga, meditation, mindfulness med mera kan ge avkoppling och lugn.
  • Försök att upprätthålla en normal dygnsrytm - försök att lägga dig, gå upp och äta ungefär samma tid varje dag (om situationen tillåter). Kroppen klarar under några dagar av att vara på helspänn men du kan snabbt bli utmattad. Rutiner hjälper att må någorlunda bra i svåra situationer.
  • Försök äta en balanserad kost regelbundet - nedsatt aptit kan leda till att du inte får i dig tillräckligt med energi. Det är bättre att äta en liten portion än ingen alls, och lite sötsaker gör ingen skada! 
  • Nyttja befintlig teknik - använd din i-phone, post-it lappar, pappersalmanacka för att komma ihåg alla tider, besök, mediciner o.s.v. Det är inte säkert att den sjuke har full koll och ditt minne är inte på topp.  
  • Prata med varandra - om din sjuka närstående är din partner känner hen sig kanske inte attraktiv längre inför dig på grund av kroppsförändringar som viktuppgång, trötthet och håravfall. Både den drabbade och du utsätts för psykiska påfrestningar. Mentala och fysiska begränsningar som kan skapa onödiga klyftor i ert förhållande och som motverkas bäst genom att prata med varandra. Ökad förståelse från båda parter är viktigt för ett hälsosamt sexuellt samliv, som handlar om mycket mer än att kunna genomföra ett samlag. 

Senast uppdaterad 25 juni 2020