Depression och ångest

Livet med en blodcancerdiagnos kan vara överväldigande och stressfyllt. Att handskas med en pågående behandling och biverkningar av denna bidrar till att öka på stressnivån. Det är med andra ord inte är ovanligt att blodcancerberörda upplever ångest och/eller blir deprimerade. Dessutom kan vissa läkemedel stärka känslor av ångest samt leda till depressionssymtom. Dock bör det noteras att depression ofta förväxlas med fatigue, vilket är ett vanligare symtom för dig som blodcancerpatient. 

Om du känner av ångest och/eller depressionssymtom är det viktigt att du tar upp detta med din behandlande läkare. Behandling av depression med exempelvis antidepressiva läkemedel eller rådgivning har bevisade fördelar. Vidare finns det studier som påvisar att dem som är deprimerade och utöver detta lever med en allvarlig sjukdom är mer benägna att uppvisa symtom både från depressionen och sjukdomen i sig. 

 

Diskutera mer än gärna ångest och/eller depressionssymtom med din läkare

 

SYMTOM PÅ DEPRESSION

Alla som drabbas av depression uppvisar inte samma symtom. Tecken på depression kan dock vara de följande; 

  • Ihärdiga känslor av sorgsenhet, hopplöshet och ångest 
  • Trötthet och brist på energi 
  • Svårigheter att sova eller överdriven sömn 
  • Lättretlighet och rastlöshet
  • Koncentrationssvårigheter och problem med att fatta beslut
  • Skuldkänslor 
  • Överätande eller brist på aptit 
  • Minskat intresse över aktiviteter som du tidigare uppskattade 
  • Huvudvärk, magsmärtor eller magsmältningsbesvär 
  • Självmordstankar 

VAD DU SJÄLV KAN GÖRA

Fastän det är viktigt att diskutera depression och/eller ångest med din läkare, finns det saker man kan göra för att hjälpa sig själv. Några hjälpfulla råd kan vara dessa; 

  • Förstå att din blodcancer inte definierar den du är! Umgås gärna med människor som inte har en koppling till din sjukdom och utför aktiviteter vilka inte har någonting att göra med din diagnos. 
  • Sätt små och uppnåbara mål. Om du exempelvis har svårigheter med att komma ur sängen, sätt då ett mål på att utföra en aktivitet under dagen som att till exempel laga middag eller ringa ett telefonsamtal. 
  • Försök aktivera dig fysiskt. Alla har vi olika fysiska förutsättningar, men det kan hjälpa att dagligen ta en kortare promenad eller dylikt. Öka gärna träningsnivån gradvis och gör bara sånt som du själv tycker är roligt. 
  • Isolera inte dig själv. Försök socialisera med åtminstone en person utanför hälso- och sjukvården varje dag om möjligt. 
  • Upprätthåll en daglig rutin. Att kliva ur sängen, duscha, klä på sig och så vidare på förutbestämda tider kan vara behjälpligt.

Senast uppdaterad 25 juni 2020