Akut Myeloisk Leukemi (AML)
Akut myeloisk leukemi (AML), också betecknad akut myeloblast eller myeloid leukemi, är en av de vanligaste huvudformerna av leukemi hos vuxna. Diagnosen baseras på fyndet av onormala celler i blodet och benmärgen med en samtidig minskning av antalet normala röda och vita blodkroppar samt blodplättar. Till skillnad från Akut Lymfatisk Leukemi (ALL) utgörs de mogna blodkropparna alltså inte av lymfoblaster utan är förstadier i bildningen av vita blodkroppar, röda blodkroppar och/eller trombocyter.
Det är viktigt att behandling inleds tämligen omedelbart efter det att diagnosen fastställts. De främsta symptomen vid insjuknande är trötthet, lätt sjukdomskänsla och allmänsymptom. Dessa symptom är dock i majoriteten av fallen både måttliga och ospecifika, vilket försvårar att en diagnos fastställs. En påtaglig anemi är å andra sidan ofta förekommande hos dem som drabbats av AML.
#KnowAML
Nyheter inom AML på gång
Ett nytt uppdaterat vårdprogram för diagnosen AML har kommit ut nyligen, i december 2023. Det innehåller några uppdaterade riktlinjer för hur AML bör klassificeras, behandlas och följas upp, baserat på senaste vetenskaplig evidens. Här på Regionala Cancercentrums hemsida kan du läsa mer om det:
https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/aml/vardprogram/
Blodcancerförbundet är under våren 2024 på gång med en medicinsk uppdatering av förbundets diagnosbroschyr om AML, baserat på de senaste riktlinjerna inom området. Den väntas bli klar till sommaren 2024. Vi planerar nu för en AML-temadag hösten 2024 med en hematolog och en specialistsjuksköterska. Mer information kommer inom en relativ snar framtid.
Blodcancerfonden stödjer ärftlighetsforskning
Blodcancerförbundets forskningsfond, Blodcancerfonden stödjer forskning som avser att studera ärftlighet hos AML (inklusive diagnosen MDS, myelodysplastiskt syndrom). Blodcancerförbundet erfar nämligen att många patienter tycker att det är viktigt att få veta mer om den potentiella betydelsen av ärftlighet vid just myeloida neoplasier såsom AML. Detta eftersom det bland annat kan påverka en stamcellstransplantation som behandling. (Det handlar då om val av donator samt val av behandling inför transplantationen).
Lyssna på forskningsbloggen om AML
Blodcancerförbundets forskningsblogg produceras av Olina Lind, som är medicinskt sakkunnig och forskningsansvarig. Här är två av hennes femminuters-rapporter om intressanta AML-relaterade forskningsstudier:
Mildare behandling inför stamcellstransplantation vid AML
Det här handlar om en omtalad studie som uppmärksammades under en ASH-kongress nyligen, inom området AML, där det är viktigt att ett så djupt behandlingssvar som möjligt kan uppnås innan patienter genomgår en allogen stamcellstransplantation (allo-SCT).
I denna fas-III studie ville forskarna testa om högdosbehandling verkligen förbättrar utfallet jämfört med en mildare förbehandling innan allo-SCT. Vad forskarna såg under studien var att höga doser av cytostatika (cellgift/kemoterapi) inför allo-SCT här inte innebar en fördel i form av komplett remission vid jämförelse med den mildare behandlingen. Resultaten från den här studien skulle kunna innebära att hanteringen av AML-patienter kan komma att förändras framöver.
Klicka på bilden och lyssna på blogg-episoden som finns på Blodcancerförbundets Youtubekanal:
https://youtu.be/KA9pZY7iMJE?si=H9IrqrKMSOhYHt6f
Svensk studie om behandlingsrelaterad AML
Det här är ett avsnitt av forskningsbloggen som riktar fokus mot en svensk studie som undersökt alla svenska fall av akut myeloisk leukemi (AML) mellan åren 1997-2015, i syfte att bättre förstå den form av AML som är behandlingsrelaterad (t-AML) och alltså uppkommer till följ av behandling mot en tidigare annan sjukdom, tex en cancersjukdom.
I studien inkluderades över 6700 AML-patienter. Forskarna i studien fann bland annat att incidensen, dvs antalet fall under tidsperioden, av behandlingsrelaterad AML nästintill fördubblades mellan 1997-2015. Idag utgör alltså t-AML en större andel av alla AML-fall. I studien identifierades också de primära orsakerna till att antalet AML-fall ökade, vilket var andra cancersjukdomar men också icke-maligna, inflammatoriska tillstånd.
Klicka på bilden och lyssna på blogg-episoden som också finns på Blodcancerförbundets Youtubekanal:
https://youtu.be/6JNPXnZObdA?si=lOMSynZejZUDj5el
Stamcellstransplantation räddade Sophie från AML som barn
Sophie Dahlbäck - Hela Sverige bakarvinnaren i TV4 2022 - räddad från AML med stamcellstransplantation
Som nioåring blev Sophie Dahlbäck mycket sjuk av AML, akut myeloisk leukemi, en sorts allvarlig blodcancersjukdom. Hon fick feber i flera veckor och hennes ögonvitor var alldeles röda.
-Jag var väldigt sjuk och tvungen att få ny benmärg för att överleva. Jag hade turen att min systers benmärg matchade min och därför kunde läkarna genomföra en allogen stamcellstransplantation i mig. Se videoklippet och läs artikeln här på Blodcancerförbundets hemsida. (Intervju av Håkan Sjunnesson(BLCF Media): www.blodcancerforbundet.se/aktuellt/nyheter/hela-sverige-bakar-sophie-raddad-fran-aml-tack-vare-stamcellstransplantation/
Blodcancerförbundets senaste diagnosbroschyr om AML (version 2020)
(OBS, denna broschyr ska uppdateras medicinskt under våren 2024)
I Sverige drabbas årligen runt 350 personer av AML årligen och risken att drabbas ökar hos individer över 40 år med stigande ålder. Även om könsfördelningen är jämn, så insjuknar fler äldre män än kvinnor av sjukdomen ifråga. I likhet med andra leukemiformer är orsakerna till AML i majoriteten av fallen okända. Personer som genomgått strålbehandling för olika sjukdomar löper dock större risk att drabbas av AML.
Vidare kan patienter som behandlats med vissa läkemedel mot cancer drabbas av en så kallad sekundär leukemi, vilken beror på dessa medels påverkan på celler under bildning och utveckling i benmärgen. I de flesta fall går det emellertid inte att hitta någon utlösande orsak till AML, en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna blodkroppar delar sig okontrollerat.
Informationsmaterial
Senast uppdaterad 20 april 2024