GMAN Summit med framtidssamtal om access till nya behandlingar

Konferensen GMAN Summit arrangerades av IMF, International Myeloma Foundation 21-22 maj i Italien och hölls i hybridformat, vilket innebar att många kunde delta hemifrån via Internet. En av de som deltog på distans var Lise-lott Eriksson, ordförande i Blodcancerförbundet.

CAR-T och bispecifika antikroppar heta

Och hon rapporterar om en mycket spännande konferens, med intressanta föreläsningar och redovisningar av nya forskningsdata från olika lovande kliniska prövningar när det gäller myelom, eller som det också kallas multipelt myelom.

- Det var mycket intressanta paneldiskussioner kring de nya innovativa behandlingarna ”CAR-T” och bispecifika antikroppar, BiTe. Det handlade om var vi är idag på forsknings- och behandlingsfronterna och hur dessa nya behandlingsterapier kan komma användas alltmer i framtiden. Och inte minst var de har sin plats i behandlingslinjen för respektive patient, berättar Lise-lott Eriksson.

Hur patienterna ska få del av innovationerna

Blodcancerförbundets ordförande pekar också på ett ständigt återkommande tema vid den här typen av konferenser. Nämligen hur professionen, läkemedelsindustrin och patientorganisationerna, kan arbeta tillsammans för att patienter verkligen ska få tillgång, access till alla de nya behandlingar som forskas fram. Det är ju nämligen ingen mening med att forska fram nya läkemedelsbehandlingar, om de inte kommer till nytta och användning för patienternas bästa.

Håkan Sjunnesson / BLCF

Sammanfattning av den mycket intressanta iStopMM studien som genomförs på Island och ger allt mer intressant data.

Tydlig sammanfattning av var vi är idag i behandlingsarsenalen för trippel refraktära Multipel Myeloma-patienter

Tidigare Covid-rekommendationer avseende Multipel Myelom från Dr Brian Durie.

Fakta CAR-T
CAR-T-behandling (Chimeric Antigen Receptor) är en immunterapi som förenklat handlar om att omprogrammera immunförsvarets T-celler (vita blodkroppar) för att dessa effektivare kan identifiera och döda tumörceller. CAR-T-behandling har inneburit stora möjligheter till behandling av lymfom och akut lymfatisk leukemi, ALL och nu finns det också lovande behandlingsförsök mot myelom

Fakta Bispecifika antikroppar
Bispecifika antikroppar skiljer sig från andra antikroppar genom att de har två-tre variabla regioner, som dels binder till en antigen på tumörcellerna, dels till en antigen på immuncellerna. Antikropparna aktiverar därmed cytotoxiska immunceller och sammanför dessa med cancercellerna, som de då kan ta död på.

Fakta myelom, multipelt myelom
Myelom innebär mycket kortfattat cancer i benmärgen. Sjukdomen i sig betecknas numera såsom "kronisk", vilket betyder att den inte helt går att bota men likt diabetes går att leva med. Dess förlopp skiljer sig emellertid kraftigt åt mellan olika individer, varpå ett "typiskt" sjukdomsförlopp är svårt att beskriva. Även om sjukdomen ännu inte går att bota kan majoriteten av drabbade upprätthålla en relativt god livskvalitet om rätt behandling sätts in i tid. Eftersom myelom oftast sitter på många ställen i skelettet kallas det också multipelt myelom. Då myelomceller bildar knutor eller tumörer som är belägna utanför benmärgen kallas det för plasmocytom.

Dagens forskare vet per dags dato ännu inte orsaken till varför man får myelom, däremot vet man hur sjukdomen uppstår. Myelom utgår nämligen från en typ av vita blodkroppar som kallas plasmaceller vars normala funktion är att tillverka antikroppar mot bl.a. virus och bakterier. En enda plasmacell kan bilda ett par tusen antikroppar i minuten. Plasmacellerna finns framför allt i benmärgen och i lymfkörtlarna. Vid myelom börjar dessa celler dela sig okontrollerat och bildar ett specifikt immunglobulin som kan ses i blodet (M-komponenten). Dock finns det även myelom som inte bildar några immunglobuliner eller endast ett inkomplett immunglobulin som kan påvisas i urinen.

Läs mer om symtom och behandling av diagnosen myelom: www.blodcancerforbundet.se/blodcancer/blodcancersjukdomar/multipelt-myelom/

Lise-Lott Eriksson Blodcancerförbundets ordförande deltog på distans under GMAN Summit 2022

Fler nyheter

Idag uppmärksammar vi världsdagen för KML - kronisk myeloisk leukemi

Den 22 september 2023 uppmärksammas Kronisk myeloisk leukemi KML (CML) globalt och här kan du lära dig mer om diagnosens behandlingar och forskningen under ledning av professor Leif Stenke. Och behandlingsutvecklingen är verkligen positiv.

22 september 2023

Akademin och sjukvården knöt band när ATMP-forskningscenter invigdes

Blodcancerförbundets generalsekreterare Lise-lott Eriksson var inbjuden att föreläsa om patientperspektivet av innovativa behandlingar när det nya ATMP-centret invigdes i Uppsala.-Forskningen måste fortsätta för patienters möjlighet att delta i kliniska studier och att nya innovativa läkemedel används i klinisk praxis, säger hon.

13 september 2023

Nu kan du söka 2023-års forskningsstipendier

Vi på Blodcancerförbundet vill uppmärksamma alla intresserade om att det nu är möjligt att söka årets forskningsstipendier från Blodcancerfonden. Ansök senast 15 oktober!

5 september 2023