Nya cancerstrategin får både ris och ros av BLCF
Blodcancerförbundet välkomnar en uppdaterad nationell cancerstrategi, men den nylanserade cancerstrategin får både ris och ros av Blodcancerförbundet. Strategin lyfter fram vården av barn och ungdomar, rehabilitering och palliativ vård, men den är för kortsiktig och saknar tydliga tidsatta mål och statliga åtgärder vid ATMP-läkemedelsförsörjning.
Montage på skärmdump från regeringens webbplats av Blodcancerförbundet
Regeringen har i dagarna lanserat en ny nationell cancerstrategi. Den ska minska risken för cancer, öka överlevnaden och ge bättre stöd till patienter och närstående. Regeringen hävdar att strategin visar vägen för svensk cancervård de kommande 10–15 åren. Men Blodcancerförbundet anser efter en första granskning, att det finns en hel del frågetecken. Gunilla Gunnarsson i Blodcancerförbundets styrelse har tidigare varit nationell cancersamordnare. Hon har läst den nya cancerstrategin och tycker sammanfattningsvis att den är för otydlig på flera punkter och kommer att bli svår att följa upp:
För kortsiktig och otydlig
- Den nya nationella cancerstrategin ger en bra beskrivning av dagsläget i svensk cancervård, men är tyvärr inte den långsiktiga strategi som den skulle behöva vara, säger Gunilla Gunnarsson och fortsätter:
- Jag hade hoppats att den skulle sikta längre fram och att den hade innehållit fler tidsatta tydliga konkreta mål och vilka som har ansvar för att uppfylla de olika angivna målen.
Ansvaret för att följa upp den nya cancerstrategin har lagts på Myndigheten för vård -och omsorgsanalys.
- Det är bra att uppföljning planeras, men det blir väldigt svårt för myndigheten att följa upp arbetet, eftersom målen och tydliga åtgärder med vem som ska ansvara är få, säger Gunilla Gunnarsson.
Läkemedelsförsörjningen osynlig
Gunnarsson pekar på skrivningar i strategin där man laborerar med exempel på åtgärder som ska utföras.- Men det är bara exempel och det hade varit bra om det hade varit mer utvecklat till vilka åtgärder som ska göras, att de är tidsatta och vem som har ansvaret för att de blir utförda, tycker Gunilla Gunnarsson.
Kompetensförsörjning och läkemedel är frågor där vårdansvarsutredningen föreslog en större statlig styrning, men det är osynligt i nya cancerstrategin.
Hon och Blodcancerförbundet saknar skrivningar om en genomgång av hela läkemedelsområdets processer, inklusive hanteringen av kostsamma cancerläkemedel. Något som är livsviktigt för patienter med blodcancer, eftersom deras behandlingar nästan uteslutande sker med läkemedel, där utvecklingen de senaste åren varit revolutionerande.
Regionernas ansvar mer utpekade
Nya innovativa mycket effektiva behandlingar har forskats fram och blivit verklighet. Men införandet av nya läkemedel är inte jämlikt idag, utan regionerna kan fatta olika beslut om eller när införandet ska ske.- Positivt är skrivningarna om att implementeringen av nya cancerläkemedel ska säkerställas, men vem ska ha ansvar för det? Frågar sig Gunnarsson.
- I strategin skrivs också att jämställd och jämlik tillgång till ATMP-behandling (avancerade terapiläkemedel) ska följas upp regelbundet men vem säkerställer att det blir en jämlik tillgång till den behandlingen?
I cancerstrategin pekar nu regeringen mer på regionernas ansvar för vad som ska göras, än på vad staten ska göra. Men det är ju faktiskt så att det är svårare för staten att bestämma vad regionerna ska göra, än vad man själv ska göra, konstaterar Gunilla Gunnarsson.
Rehab och palliativ vård lyfts teoretiskt
Det finns dock ljuspunkter i den nya cancerstrategin:
- Saker som är bra är att barn och ungdomar nu får ett väldigt tydligt genomslag i den nya strategin, jämfört med i den gamla strategin, som började gälla 2009. Cancerrehabiliteringen och den palliativa vården lyfts också fram på ett tydligare sätt nu och det är positivt. Närståendestödet ska också öka, men det framgår inte hur det ska ske i praktiken. Det är oklart, tycker Gunilla Gunnarsson.
Patientrapporterade mått ska inkluderas på ett annat sätt än tidigare och det är positivt för patienterna och patientorganisationerna.
Otillräckligt om patientlagens roll
- Däremot saknas tillräckliga åtgärder för att patientlagen ska få genomslag. Den lagen har ju funnits sedan 2014 men den har fortfarande inte fått tillräckligt genomslag och det saknas åtgärder för det i den nya cancerstrategin, hävdar Gunilla Gunnarsson.
Hon tycker också att patient- och närståendesamverkan får för lite uppbackning:
- Det är ett område som pekas ut att bli systematiskt regionalt. Men det saknas att man behöver både stärka och strukturera detta område också nationellt.
För oklart om ATMP-behandlingar
Sammanfattningsvis är det enligt Blodcancerförbundets sakkunniga styrelsemedlem för mycket av luddiga exempel och för få konkreta mål med tidsangivelse i den nya nationella cancerstrategin.
- Det är svårt att få en bild av vad som ska hända med cancervården på tio års sikt i den nya cancerstrategin. För hematologin är det exempelvis viktigt med en jämställd och jämlik tillgång till ATMP-behandlingar som ska följas upp regelbundet. Och kan och vill staten säkra kompetensförsörjningen – ett område som är så viktigt för jämlik blodcancervård?
-Men vem som ska göra det arbetet är för otydligt och då kvarstår risken för en ojämlik och orättvis vård, där regiontillhörighet tyvärr spelar roll för vilken behandling man erbjuds som blodcancerpatient, konstaterar Gunilla Gunnarsson sakkunnig styrelseledamot i Blodcancerförbundet och tidigare nationell cancersamordnare i Sverige.
Håkan Sjunnesson
Fakta ATMP
ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, på svenska ”läkemedel för avancerad terapi”
Läs mer om nya cancerstrategin på regeringens webbplats:
Fler nyheter
Alla nyheter